Rutiner

Igår blev Wille två veckor gammal.

Det är nu som han har börjat få in lite rutiner och jag har

lärt mig vilka tider han vill ha mat osv.

Det underlättar verkligen om man ska planera någonting.

Även om det är väldigt mysigt att ha honom sovandes bredvid mig

så längtar jag ändå till att han ska ha längre sömnperioder på nätterna

så att han kan sova i sin egen säng.

Inte för min egen skull, för jag är ganska utvilad på dagarna, men jag tror

att han skulle sova mycket bättre om han fick sova själv.

Men det står väl inte på innan det händer, och då kommer jag väl

längta tillbaka till den här tiden ;)

Nu ska jag lägga mig och snusa på lilla Wille som sover <3

Finaste killen

Världens sötaste unge :-)

BVC

Igår var vi på BVC för andra gången.

Det är helt galet vad han växer, på två veckor så har han blivit

hela 4cm längre. Det är ju en jäkla tur att jag inte spenderade allt

för mycket pengar på att köpa nya kläder till honom.

Tacka vet jag tradera, där kan man hitta det mesta.

Idag ska vi iväg en sväng till kupolen.

Jag tänkte försöka bli klar med julklapparna idag så kanske jag slipper

springa runt som en yr höna dagen före julafton, som alla andra år.

Förlossningen

Jag vet egentligen inte vart jag ska börja någonstans,

för såhär i efterhand så är det svårt att veta när allt började.

Slemproppen lossnade natten till måndagen den 14 november,

jag fick lite sammandragningar men tänkte inte så mycket mer på det.

Natten till tisdagen den 15 november så började det göra mer och mer ont

och det började kännas som riktiga värkar.

Eftersom det är mitt första barn så var det väldigt svårt att veta

hur det ska kännas, hur ont man ska ha osv osv.

Värkarna kom så oregelbundet så det gick inte att klocka dom,

ibland kunde det gå 10 minuter mellan varje värk, och ibland 20.

Jag ringde till förlossningen nångång under natten och pratade med

en barnmorska och hon tyckte att jag skulle komma in om det inte blev bättre.

Klockan 6 på morgonen så bestämde jag mig för att väcka Robert.

Det var först i bilen på väg till förlossningen som

värkarna kom med jämna mellanrum.

På 20 min så hade jag fått 4-5 värkar enligt Robert,

jag själv glömde bort att både klocka dom

och att räkna hur många värkar jag haft.

Jag tycker ändå inte att det gjorde speciellt ont

så jag var helt säker på att dom bara skulle

undersöka mig och sen skulle vi bli hemskickade igen

eftersom inte vattnet hade gått.

Väl inne på förlossningen så fick jag lägga mig på en säng

så satt barnmorskan på två grejer på min mage,

en som hade koll på bebisens hjärtslag och en som mätte värkarna.

Sen skulle hon undersöka mig, efter en stund säger hon

"Emelie, jag har nåt väldigt roligt att berätta, du är redan öppen 8 cm"..

.. Jaha? tänkte jag.

"Du är öppen 8, och man ska vara öppen 10 cm,

vilket förarbete du måste ha gjort hemma"

Ja, det måste jag väl ha gjort i såna fall och ändå gjorde det inte speciellt ont.

Jag fick gå iväg och bada, låg där i säkert 40 min och bara njöt.

När jag kom tillbaka till rummet så blev värkarna bara värre och värre,

till slut fick jag lustgas för jag stod inte ut mer.

Eftersom jag redan var öppen så mycket så var det ingen idé att få någon

epiduralbedövning för den skulle inte ge någon bra effekt i alla fall,

så jag fick helt enkelt nöja mig med lustgas.

Lustgas är både bland det bästa och bland det värsta jag varit med om.

Jätteskönt tills man har tagit ett andetag för mycket,

då var det bara otäckt.

Eftersom vattnet inte ville gå av sig själv så fick dom göra hål

och efter det så kommer jag faktiskt inte ihåg så himla mycket.

Det är som en dimma.

Det gjorde fruktansvärt ont, det är en smärta som man aldrig någonsin upplevt

och det går faktiskt inte att föreställa sig hur det ska kännas,

men det är SÅ värt det.

Man står ut, jag skulle stå ut flera tusen gånger

eftersom jag vet vad jag får tillbaka av det.

Det tog en och en halv timme från att vattnet gick

tills min älskade Wille var ute.

Den känslan när jag fick upp honom på bröstet går inte att beskriva,

det är en lycka som är så stor så varenda liten del av kroppen

gör ont för att man är så lycklig, mycket märklig känsla.

Robert fick klippa navelsträngen sen kom det in fler läkare,

det känns som att det var flera hundra personer där inne.

Är det något fel på honom?

Vad är det som händer?

Varför är det så många här inne?

Tusen frågor i huvudet.

Men det var inget fel på honom, utan på mig.

Jag hade förlorat mycket blod, jag kände mig yr och Robert såg så rädd ut.

Jag kommer aldrig glömma den blicken.

Dom tog bort Wille från mitt bröst och började trycka

på dropp-påsarna för att få ner det i min kropp snabbare.

Jag minns inte så mycket mer av vad som hände,

och det är väl kanske lika bra det.

Jag var svag i flera dagar och hade svårt att gå och stå upp, men nu mår jag bra igen.

Efter några timmar så fick vi åka ner på BB och där stannade vi i två dygn ..

Nu ligger Wille här bredvid mig, mitt älskade barn.

Mamma älskar dig, mer än du någonsin kommer förstå <3

Han har anlänt

Jag tror inte att någon har missat att våran lilla prins har

anlänt till jorden. Den 15 november förändrades våra liv för alltid.

Jag har så mycket att berätta och dela med mig av,

men just nu har jag inte riktigt tid att skriva.

Men jag lovar att jag ska berätta om förlossningen så fort jag får några

minuter över igen, men nu vill jag bara mysa med det vackraste jag har <3

Finaste Wille, det är inte klokt vad jag älskar dig.

vecka 40

Ja, då har jag gått in i vecka 40 nu.

Helt otroligt vad den här tiden har gått fort och

nu kan bebis kommer när som helst.

Inatt? Imorgon? Om en vecka?

Läskigt att inte veta.

Städning

Idag har jag varit extremt produktiv måste jag säga.

Har tvättat tre maskiner och städat huset,

så himla skönt när det väl är klart.

Jag vet ju inte vilken dag bebisen hade planerat att komma

så det är lika bra att försöka hålla allting så rent som möjligt,

så slipper det bli så mycket sen när man ska lära känna lilla snoddas.

Jag har även hunnit med en promenad med Anakin,

så nu är han nöjd och några kilo lättare.

Nu tänker jag faktiskt lägga mig på soffan och ta det lugnt en stund.

Ha en bra fredag allihopa :)

Varg

Hur kan ett djur som är så otroligt sött

vara så extremt hatat?

Tänk att få sitta och gosa med dom där :)

Att vänta barn

Filippa och Benjamin väntar barn.

Otroligt roligt, enligt mig.

Del 1

Del 2

Del 3

Lägger in fler sen :)

Kläder

Tack Jimmy och Camilla för alla kläder :-)

Grattis pappa

Idag fyller min älskade pappa år.

Han hade hoppats på att få ett barnbarn i födelsedagspresent

men det ser inte så ljust ut faktiskt :p

Det är beräknat den 18 november och han lär väl inte dyka upp

en vecka tidigare, tråkigt tycker vi.

Nu är jag ganska trött på att vara stor och klumpig,

och jag längtar så in i norden efter den lilla krabaten.

Snart kommer brorsan och hans barn hit, min mamma ska

också titta förbi en sväng är det tänkt.

Have a nice day folks (:

Höjden av trötthet

Jag är så trött så det känns som mina ögon sitter på utsidan av kroppen.

Vi gick och la oss vid tolv igår, klockan fem valde jag att gå upp.

Har drömt mardrömmar och vaknat om vart annat.

Nu sitter jag i soffan, har precis kämpat mig igenom två avsnitt

av Dr Phil, det är tur att det finns lite skit att titta på på morgonen.

Robert ligger fortfarande och sover och Anakin önskar nog att han fick

döda mig just nu. Han är så söt varje gång jag vaknar alldeles för tidigt,

han bara tittar på mig, suckar, och vänder sig om i sin bädd.

Det är så trevligt när man får kommentarer på bloggen av

folk som man inte känner, som gratulerar till vårt lilla mirakel i magen :)

Det gör att dagen blir lite ljusare och lite bättre.

pepparkaka

Jag sitter just nu, i skrivande stund, och äter årets första pepparkaka.

Den smakar GUDOMLIGT. Varför ens göra egna pepparkakor när man kan

köpa några som smakar som himmelriket.

Nu måste jag ta en snus (läs: onico, så slipper jag massa dumma kommentarer),

annars finns det snart inga pepparkakor kvar.

Marika, en kompis, är påväg hit.

Vi ska dricka kaffe och uppdatera oss lite.

Galet länge sen jag pratade med henne, säkert ett halvår sedan.

Om hon är snäll, så ska hon få en pepparkaka, om inte annat så

blir hon snäll när hon har fått en.

14 dagar kvar

V.18+4

Som ni förstår så är det lite brist på inspiration från min sida.

Jag var på mvc i tisdags, allt såg mycket bra ut.

Jag har gått upp 14kg totalt, ganska normalt, men jag får ändå

rejäl fetångest när jag tänker på det. Jag får helt enkelt ta tag i det

när han kommer ut, det är inte långt kvar nu så jag borde inte gå

upp mer heller.

14 dagar kvar till BF, det är helt galet.

Tiden har gått så fort så jag har knappt hunnit med att tänka

känns det som. Vi längtar så mycket efter dig <3

Anakin har blivit väldigt överbeskyddande.

Han ska vara vid mig hela tiden, han följer efter mig vart jag än går.

Jag vet att han menar väl, men det blir ganska irriterande efter ett tag.

Vi kommer inte glömma honom, och jag försöker att sitta en stund med

honom varje dag, bara för att han ska förstå att jag tycker om honom.

Så jag hoppas att det går in i hans lilla söta hund-hjärna :)